I natt sov jag på sjukhus och det hatar jag verkligen. Efter att Alice blivit sjuk är jag inte bara rädd för sjukdomar för sjukdomens skull, utan för att man måste sova på sjukhus då. Inte för att jag är så rädd för sjukdomar i och för sig.
När som helst kan det komma in någon och tända för att de behöver göra något, och de flesta har ingen känsla för att undvika att väcka patienterna. Sen på morgonen vill de ofta komma in och presentera sig, så även på kvällen när man precis ska somna eller har somnat.
I natt var det bara två vårdinsatser, och Alice sov igenom båda även om jag vaknade så fort lampan i slussen tändes. Så egentligen var det lugnt. Men ändå måste jag tyvärr erkänna att jag fantiserade om att jag hade gömt en kniv i sängen, drog fram den och hoppade på sköterskan och knivade henne till döds. Sen skar jag av droppslangarna, tog min dotter och sprang mot horisonten.
I verkligheten somnade jag, sov sex timmar och vaknade sedan av mig själv. Alice mådde bättre och vi fick permis. Efter att ha varit en stund hos grannarna mådde vi bra båda två. Men det var tråkigt när hon och Chrille var tvungna att åka tillbaks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar